En annan anledning till den tröga starten är känslan av att det ämne jag först tar upp måste vara det som ligger mig varmast om hjärtat. Ganska så snart insåg jag det omöjliga i uppgiften och bestämde mig helt enkelt för att börja någonstans i mitten.
Jag vill berätta om ett par underbara tofflor jag har fått dille på att sticka, mönstret går att finna
här. Jag rekomenderar att sticka dem med stickor i bambu, det blir mysigare så.. Lite ändringar i designen har gjorts, till exempel bytte jag ut garnet till "silke alpaca" från drops i färgen 3140 och jag struntade i att virka blomman, istället sydde jag på en. Det första paret trippar nu mitt kusinbarn Felicia runt i och det andra i storlek mindre ligger och väntar på att få användas av min kompis Charlotts nyanlända dotter Lilly.
Det skulle ju kunna antas att min fascination för att sticka barntofflor grundas i en enorm men undertryckt längtan efter egna barn -men så är absolut inte fallet. Istället har det helt enkelt att göra med plaggens minimala mått som gör det möjligt att redan inom en dag se resultat. Men tyvärr fick farmor syn på dem och blev lite avundsjuk. Det hela slutade med att jag fick lova att sticka henne ett par. Nu gäller det bara att hitta ett lika enkelt mönster på vuxentofflor.
Faktum att stickning kan leda till en bättre värld behöver jag knappt förklara.. Att få någonting som har tillverkats enbart till en själv ger en härlig känsla som är svår att slå. Samtidigt är det underbart att få göra en annan människa glad genom att ge bort någonting som tillverkats med kärlek. Slutligen, tänk bara om världens alla ledare skulle ha små stickningsprojekt pågång mellan sina toppmöten, skulle inte världen se lite annorlunda ut...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar